logo logo logo

Yttrande

Genomförandet av vattenvårdens miljömål och avvikelser från dem

Miljöministeriet har begärt utlåtanden på slutrapporterna från projekt som behandlar både genomförandet av vattenvårdens miljömål och avvikelser från vattenvårdens miljömål. Vårt utlåtande fokuserar i första hand på slutrapporten från projektet LupaMuutos, eftersom åtgärderna som behandlades i det särskilt berör våra medlemsbolag. 

Lokalkraft rf har tolv medlemsbolag med sammanlagt 49 vattenkraftverk. Verken är i huvudsak små vattenkraftverk med effekter under 5 MW. Uppskattningsvis 10–20 av dessa är så kallade nolltillståndkraftverk som inte har fiskevårdsskyldighet. En del av dessa kraftverk har trots det genomfört fiskevårdsåtgärder. Ändringarna i regleringen av småskalig vattenkraft och nolltillståndkraftverk berör i allra högsta grad Lokalkrafts medlemsbolag. 

Lokalkraft ser att målsättningen och rättspraxisen gällande vattenvårdens miljömål både i hemlandet och inom Europeiska unionen kräver ett mer omfattande beaktande av miljöaspekterna än tidigare även vad gäller vattenkraftverken. EU:s ramdirektiv för vatten (WFD) lämnar dock betydande handlingsfrihet nationellt och kräver i sig inte att vattenlagen öppnas. Det är alltså framför allt en nationell  linjedragning. I det fortsatta arbetet bör man även framöver granska den möjlighet som WFD erbjuder att beteckna ett vattendrag som kraftigt förändrat eller att avvika från miljömålen till exempel baserat på klimatmål. 

Om möjligheten att revidera vattentillstånden införs i lagen bör förfaringssättet som tillämpas vara mycket grundligt och basera sig på en vattendrags- och anläggningsspecifik granskning och en övergripande bedömning. Det bör endast komma på fråga i sådana fall där det genom krav som ställs på nya aktörer med säkerhet går att uppnå betydande miljöfördelar i förhållande till kostnaderna. I de aktuella fallen ska man även ha undersökt och utnyttjat alla andra kostnadseffektiva åtgärder för förbättring av fiskbeståndets tillstånd i vattendraget i fråga. I vattendrag finns ju ett stort antal andra hinder för vandringen än bara kraftverk. Kravet på en grundlig granskning som är förutsättningen för att ändra tillståndet bör införas i lagen; dess genomförande kan inte bara lämnas för prövning av tillståndsmyndigheten. 

När man avväger konstitutionellt ingripande i egendomsskyddet bör prövningen alltid vara fallspecifik, vilket rapporten väl konstaterar. Konstitutionell avvägning mellan egendomsskyddet och grundläggande miljörättigheter skiljer sig mycket i fråga om vattenkraft, till exempel jämfört med ett förbud mot användningen av fossil stenkol eller begränsningar av torvbrytningen, vilka rapporten hänvisar till. Vattenkraft är en helt utsläppsfri energiproduktionsform som bidrar till att motverka av klimatförändringen. Enligt vår uppfattning omfattas dessutom motverkandet av klimatförändringen av det rättsskydd som de grundläggande miljörättigheterna ger. Tack vare sin överlägsna reglerförmåga främjar vattenkraft även tillväxten av andra, icke-reglerbara utsläppsfria produktionsformer (vind- och solkraft), varvid dess betydelse med tanke på bekämpningen av klimatförändringen är större än dess egen produktionspotential. 

Förändringstrycket för vattenhushållningstillstånd riktar sig enligt vår uppfattning speciellt starkt mot de så kallade nolltillståndskraftverken, vars tillstånd inte omfattar miljöskyldigheter. Lokalkrafts medlemsbolag har flera nolltillståndskraftverk vars ägare är mycket små aktörer. Att ålägga dessa aktörer nya skyldigheter skulle i många fall sannolikt orsaka så stora extra kostnader att de skulle vara tvungna att lägga ned anläggningens verksamhet som olönsam. Detta skulle vara författningsrättslig expropriation av egendom enligt paragraf 15, moment 2 i grundlagen, vilket även rapporten identifierar, varvid ägarna borde få full ersättning motsvarande nuvärdet för den förlorade egendomen. I rapporten dryftas hur ersättningens storlek ska definieras, vilket kräver ytterligare noggrann granskning. 

Innan tillståndsbaserade skyldigheter utfärdas bör alla medel för genomförandet av frivilliga fiskvägs- och skyddsåtgärder förbrukas, även i fråga om nolltillståndskraftverk. Våra medlemsbolag har nolltillståndskraftverk där man redan byggt en fiskväg eller genomfört andra miljöåtgärder. Nolltillståndskraftverk ligger ofta i mycket små vattendrag där förutsättningarna att återställa vandringsfiskbestånden är mycket begränsade. Detta understryker vikten av noggrann bedömning och det faktum att alla åtgärder bör diskuteras med tillståndshavarna. 

Såsom slutrapporten från projektet LupaMuutos och även justitieministeriets tidigare bedömningspromemoria (18.12.2018) om samma ämne konstaterar, måste uppfyllandet av miljömålen och behovet av tillståndsändringar som tvingar till extra åtgärder alltid bedömas separat för varje enskilt vattenkraftverkstillstånd. Varje vattendrag och varje kraftverk är ett individuellt fall och det vore inte skäligt eller klokt med tanke på miljön att ålägga identiska skyldigheter för alla.